UTMB PTL 2016: Chamonix till Refuge Antërne

DSCN1752 kopia

 

2013 var jag första svensk att genomföra UTMB PTL och ända sedan dess har jag velat tillbaka och göra ett nytt försök på loppet. Ultra Trail du Mont Blanc är ett omtalat löp i kretsarna, många löpare drömmer om att få komma dit, en del tycker det är bara Commerce. Jag tycker att ryktet över eventet håller sig förtjänt av sitt ryckte. Miljön att springa i är helt outstanding, tuff och vacker, bra service och en riktig fest.

Inför UTMB PTL 2016

1556451900 f53ad7319d

Måndagen den 22 Augusti 09:00 står vårt lag på startlinjen till ett avde största prövningarna vi skall ge oss på. UTMB-PTL är inte vilket lopp som hälst utan ett hårt och tufft lopp där inget ges gratis. Det kanske är mer av ett löparäventyr med hård tidscut som hela tiden hänger över oss. Att få vara på fjället i en vecka och göra det som vi gillar mest av allt. Det är att löpa och på fjället dessutom, både dag och natt. Vi såver när det behövs och det är så lite som möjligt, under 2013 hade jag ca 8 timmar av 142 möjliga. Det blir säkerligen något liknande denna gång.

Jag tänker inte att orda så mycket om loppet utan mest skriva hur det går att följa oss.

Facebook kommer jag försöka att uppdatera Löpakutens sida så gått det går, min sambo Evelina kommer även hon lägga ut någon blänkare som kommer ned senare under veckan med Liv, min mor, far och svärmor. Ska bli skoj att förhoppningsvis gå i mål med dem på plats.

Gilla sidan för uppdateringar:

 

Vill ni skicka SMS för pepp finns numret under kontakta mig

För att följa live från vår GPS sändare, gör följande:

1: http://utmb.livetrail.net/gps.php

2: Vårt lagnummer är 20590 - Living the dream

Består av Tobias Lindström (jag)

Finisher UTMB PTL 2013 300k 25500m D+

Finisher Tor des geants 2015 330k 24000m D+

5x 24h race

Elbrus 5496m 2008

Klättrat grad 6c sport, 6a trad, 4-5 alpint mix

Peter Hjelmström

Finisher UTMB PTL 2014 300k 26000m D+

Finisher Tor des geants 2013 330k 24000m D+

Magnus Hjelmer

Finisher Tor des geants 2015 330k 24000m D+

Finisher UTMB 2014

Finisher Trans grandcanaria, Trans scania, High cost ultra

 

 

Munkarstigens Trailrun 2007

Munkarstigens Trailrun 1 Maj 2007

Äntligen var tiden inne för min första maraton, det vill säga 45km löpning och detta i trängen på en kuperad bana. Förberedelserna har inte varait nära optimala. Helt enkelt var jag tung och otränad för denna tävling. Med ungefär 16 till 20 mil i benen sedan nyår och inte mycket de sista 3 veckorna innan tävlingen bar det av.

Platsen var Laxå där vi slussades ut med buss till starten sedan var det bara att ta sig hemöver fortast möjliga till fots.

Loppet startade vid en herrgård där det fanns litet fik med kaffe och vinerbrödJag och Mattias innan Munkarstigens Trailrun vilket inte brukar vara helt dumt och en skön start på dagen, energin lär om inte annat behövas längs vägen. Loppet startade i ett lagomt tempo på grusväg i ungefär 600 meter där det gick i samlad tropp. Därefter var det fritt fram och lägga på fart för bästa förmåga. Jag fet och dårligt tränad och mattias bra tränad med en irriterad hälsena satte upp ett tempo som var lagomt för mig. Den första milen var det som mest kuperat längs hela ban sträckningen med kraftiga upp och nedförs backar mset hela tiden i trängen. Bort imellan dessa backar kom det stråk där leden följde vattendrag vilket var himla vackert. Första milen gick på 55 minuter vilket jag trode kroppen skulle kunna hålla en längre period. Tilläggningsvis har jag inte sprungit långpass över 22-23km denna sässång. Andra milen var det en vätskedepå vid 15km med sportdryck och bananer. Jag kände att benen inte var så färsha redan här vilket var lite jobbigt. Mattias hade funderingar på att dra på fart vid det här laget men beslöt sig för att hålla vid mitt tempo, Tur var väll det för mig för efter ungefär 20km vid stämplingen och 50 steg till slog en slägga till i nacken och jag blev astrött och stum. Tiden vid 20km låg på 1h54 min vilket är ganska beskedligt.

Benen började småkrampa och tempot sjönk markant. Det gick kanske några km till och jag fick lite kraft igen och vid 25km tog vattnet slut. Jag tänkte kan allt hända på samma gång men det är väll så när orutinen speglar igenom och hemläxan visar sig. Tur hade jag och det var tre snälla själar som gav mig en av deras pettflaskor till mig för att fylla på min vätskepåse. De satt vid en sjö och hejade på oss deltagare. Lite tur måste det finnas tänkte jag och fyllde på med en powergel på samma gång. Sessionen innan var en av de besta tänkbara vandringsleder det går att tänkas. Vi sprang på en ås och hade sjöar på båda sidor om oss, villken naturupplevelse, himla trevligt.

Resterande loppet var mer eller mindre en mardröm då min mage rasade samman och fick mer och mer kramp i benen. När 30km växlingen kom var det bara att bita i det sura äpplet och sikta på vattenpausen vid 35km. Där det fanns bullar, cola och vatten, bara bunkra upp och försöka binda magen tänkte jag vilket hjälpte något och jag kunde sträcka ut stegen något vilket var skönt. Metrarna gick långsamt, dock så var det ju hela tiden närmre och närmre för varje steg. Det roliga med sådana här lopp är också att man träffar på massa himla kul folk längs vägen och växla några ord med. För att sedan springa vidare före eller efter beroende på sin egen fart och deras. 40km stämplingen var det inte helt dumt att höra pipet av sportident systemet och vi skall inte tala om 42km stämplingen som var maratonstämplingen. Sista 2km gick hyggligt lätt för att avsluta upploppet med en lätt backe uppför. Det kändes inte allt för lätt men himla skönt att springa de sista 50m fram till mål. Väl där var det bara att byta om och inta en pastamåltid.

Vad har jag lärt mig om ett sådant här långt lopp då. Massa mer träning krävs, nästa gång jag skall ställa upp på ett sådant här lopp kommer jag vara mycket bättre förbered, med både intervaller i backe men framför allt minst 4-5mil i veckan i kroppen och då inte bara en vecka utan fler återkommandes sådana. Då kommer loppen vara mycket roligare och framför allt mer njutbara. Jag kan varmt rekommendera detta lopp då det är en rolig bansträckning och en bra organisation bakom. Kommer definitivt bli fler turer och då mycket bättre tränad för det hela eftersom det var himla roligt.

Utrustning inför UTMB PTL 2016

1556451900 f53ad7319d

Löpning är en träningsform som brukar föra med sig rellativt lite saker för att kunna utövas. I regel räcker det med ett par bra löpskor, byxor och tröja. Sen kan vi dra detta något längre och springa i ett par tights och en funktionströja. Drar vi det ytterligare ett steg jag då är en bra löpjacka för kyligare grader bra att ha samt någon form av bra strumpor med kompression. Vips så hade vi det inte lika enkelt i sig och framför allt mer kostsamt. Hur ser det ut om man skall springa ett lopp som UTMB PTL som jag skall göra med mitt lag om drygt en och en halv vecka. För att få starta loppet finns det en lista på obligatorisk utrustning, utan dn får jag inte starta och du vet inte när en kontroll genomförs. Under PTL 2013 hade vi ingen kontroll utan det är upp till dig. Listan på utrustning är inte till för att behaga organisationen utan för att vi faktiskt skall ha en bra förutsättning för att klara av loppet i sig. Då vi kommer springa allt från varma dalar till exponerad alpinterräng på över 3000m. Ja det krävs lite tanke så att säga för att få en perfekt setup.

Så här ser det ut för mig:

Produkt Märke Vikt Obligatoriskt Ackumulerad vikt
Ryggsäck Salomon Slab Peak 20 580 Ja

580

Vattenflaska Salomon soft flask 0,5 30 Ja 610
Vattenflaska Nalogen 0,6 60 Ja 670
Vattenflaska Vikbar behållare 1l 30 Ja 700
Pannlampa Petzl Nao2 187 Ja 887
Pannlampa Petzl RPX 175 Ja 1062
Räddningsfilt Räddningsfilt 20 Ja 1082
Mobil Sony Xperia Z5 180 Ja 1262
Laddare Powerbank 5000mAh 100 Ja 1362
Underställ Craft layer 1 100 Ja 1462
Underställ Swedmount layer 2 150 Ja 1612
Regnjacka min 20000mm Marmot Essence 179 Ja 1791
Regnbyxor min 20000mm Marmot Essence 161 Ja 1952
Solglasögon Xcross 50 Ja 2002
Handskar Craft active 60 Ja 1062
Handskar vattentäta Sealskin steel spun 121   2183
Vikmugg Vikmugg 20 Ja 2203
Kniv Gerber 30 Ja 2233
Buff x2 alt mössa Buff 50 Ja 2283
Stegjärn, min 10mm piggar Chansen Snowlight light 220 Ja 2503
GPS Garmin Oregon 650t 196 Team 2699
Batterier ca 15st Batterier R6 250 Ja 2949
Dunjacka Mountain hardware gost wisperer 197   346
Solskydd Faktor 30 alt 50 100   3246
Salva NOK 100   3346

 

Jag skall plocka ut några av produkterna och skriva en rad eller två.

 

Ryggsäck: Salomon Slab Peak 20

En rymlig och riktigt bra ryggsäck måste man ha. Jag har ett antal ryggsäckar hemma som samlats på genom åren. Allt från 3 liter och uppåt till 130 liter. Men min gammal Ospray som jag hade under PTL 2013 har gjort sitt för dessa påfrestningar samt att den var inte optimal i någon form, men fungerade utmärkt. Kravet blev att flaskor fram måste finnas för att enkelt kunna dricka och det justerades till Tor des geants i form av en Raidlight Olmo 12 men tyvärr för liten för årets PTL. En väldigt bra ryggsäck men ändå för liten och då föll lotten till en Salomon Slab Peak 20 som är ny för året, rikligt med fickor fram för energi, gps och så vidare. Facket bak går att öppna helt och hållet för att enkelt kunna leta i ryggsäcken utan att behöva rota omkring eller riva ur allt. Enda som jag riktigt saknar är stora meshfickor som raidlighten har tre gigantiska sådana. Jag gillar att använda dem mycket och trycka ned jackor och så vidare men samtidigt veta att de är kvar. Det kommer ta en dag innan den nya ryggan sitter under loppet hur allt lägger sig.

Vattenbehållare min 2l:

Vi har som krav att ha med oss utrymmen för minst två lite vatten. Under loppet får vi lösa detta problem själva genom bäckar, vattendrag och bäckar. Vid refuger och hagar brukar det alltid finnas bra vatten. Det kan vara värre i dalarna och på lägre höjder där det går mycket boskap och kreatur. Under PTL 2013 var det några ställen som vi fick problem med vattnet, men löste sig väldigt bra ändå.

Pannlampa:

Kravet säger 2 lampor men jag kommer att ha med mig tre stycken till löpet ut i fall en går sönder. Petzl Nao2 575lumen är min startlampa som kommer att programmeras i olika lägen, den har även ett extrabatteri som kommer vänta i dropbagen i Champex. Den andra lampan är Petzl RPX som är en 160lumen lampa. Bra brinntid och pålitlig, det går även bra att springa i lyset och klarar en natts batteritid såvida man inte kör max hela tiden. Vi framförflyttar oss inte så fort alla gånger.

Räddningsfilt:

Krav och det ska man alltid ha med sig på längre turer tycker jag, väger väldigt lite och gör nytta när den behövs. Perfekt att sova i på fjället om det behövs dessutom.

Mobil: Sony Xperia Z5

Samma sak som räddningsfilt, en telefon är krav och bra att ha om något händer. Eller för den saken få något skoj SMS som pepp. I dalarna brukar jag kolla över luren i regel.

Laddare: Powerbank 5000mAh

Ett krav och att ladda med vanlig laddare brukar resultera i att alla kontakter är fulla och det hinns inte med. Powerbank är grymt fint för att ladda med. Det går att även ladda gps, gopro med den.

Underställ:

Mirinoull är det material som är mest fördelaktigt då det inte lucktar eller blir kallt även om det regnar ute. Dock har jag väldiga problem med materialet då det är på tok för varmt så lotten faller till gamla helderliga underställ som troligen kommer gå ned i soporna efter loppet. Ett tunt och ett tjockare kommer att vara med på varje etapp. Byts ut vid dropbagen för att få nytt fräsht.

Regnjacka min 20000mm: Marmot Essence jacket

Som huvudjacka kommer det bli en Marmot Essence som andas väldigt bra och är lätt. Min backup kommer att bli en uttjänt Montbell som dock läcker in vatten i armarna men jag kan i alla fall komma fidare om den ena skulle gå helt sönder. Backupen ligger i droppbagen.

Regnbyxor min 20000mm: Marmot Essence Pants

Lite samma modell kommer det att vara med byxorna, Essence är ruskigt lätta och sköna, känns knapt på benen och andas bra.

Solglasögon: XKross och Jubo

Huvudglasögonen är mina XKross som jag fick sponsrat förra året till TDG. Mina gamla trotjänare Jubo från 2008 ifall de andra går sönder. Det är så att solglasögon är a och o på fjället så att man inte blir snöblind. Risken är väldigt stor vid snö som underlag och fint väder.

Vantar: Tunna Craft, vattentäta Sealskin

Troligen kommer det att räcka med mina tunna Craft vantar men tar ävn med ett par vattentäta Sealskinn. För frysa om händerna i flera dygn är inte allt för skoj även om jag klarar av det. Allt för att spara energi är viktigt och fryser man så drar kroppen mer energi.

Buff/mössa:

En grund setup är en varm mössa för natten och två buffar. Under PTL 2013 behövdes inte mössan men fjället kan vädret ändra sig fort. Fortare n vad man tror dessutom.

Keps: Raidlight desert

Ett krav från mig som har lite hår och arrangören. Den keps som jag kör med har även ett UV-skydd jag kan fälla ut i nacken.

Stegjärn: Chansen Snowlight light

Ett krav från 2014 har varit stegjärn med minst 10mm långa taggar, detta är ett lätt alternativ om det blir hala gräsfält eller snö.

GPS: Garmin Oregon 650t

Som ni redan har förstått gillar jag prylar så en Oregon 650t kommer köras för min del under loppet. Övriga lagmedlemmar har även de GPSer även om det räcker med en. Vi har tagit det beslutet att det är bra ifall en lägger av.

Dunjacka: Mountainhardware Gost Wisperer

Att frysa är ingen höjdare, denna gång åker dunjackan med. Ledsnade att frysa under Tor des Geants så en jacka fick det bli. Sätts dunjackan under regnjackan kommer det att bli riktigt varmt. Då klarar jag lätt ner mot -20 grader.

Fotsalva: NOK

Att smörja fötterna är a och o för att undvika skavsår och så vidare. Fötterna blir heller inte lika svampiga om det är blött ute.

Gopro, kamera:

Det kommer att finnas med under loppet för att dokumentera.

Skor:

La Sportiva Akasha som huvudsko, bra grepp, bra grepp på klippa och lätta. Som backup blir det ett par Tecnica Rush E-ligt som gick ca 140km under TDG, de är också riktigt sköna.

Tshirt: Löpakuten
T-shirt kommer att vara Löpakutens coolmax tröjor, helt outstanding kvalitet och material. Känns inte att de sitter på kroppen dessutom.

Totalvikten för grundutförandet kommer att hamna på 3346 gram, sen tillkommer energi med ca 2000g och vatten på 1000-2000g. Några plagg kommer att sitta på kroppen således blir tung rygga mellan 5-6kg och lätt rygga kring 4-5kg. Tung energi kommer att ätas upp ganska fort är tanken för att slippa vikten.

Således kom vi från starten på ämnet att löpning kan krävas en hel del prylar. Men för ett lopp som just PTL är kommer troligen allt att användas i tid och otid. Varje produkt är väl avvägt för att det skall väga så lite som möjligt samt passa perfekt. Kraven är högt ställda men det der en bra förutsättning att få ett fantastiskt äventyr. Ibland är det inte bara de fysiska förberedelserna som är viktiga utan även praktiska, logisktiska och så vidare som i detta fall. Träningen är gjort och nu mera vilar jag mest, springer när det känns bra och njuter att snart skall året stora äventyr börja.

Ursvik Ultra 75km 2011

En långtida dröm har precis gått i uppfyllelse genom mängder med träning, tävling och drömmande. Nu har jag äntligen genomfört Ursvik Ultra 75km och dessutom fått 2 poäng för UTMB (Ultra Trail du Mont Blanc). Den stora resan började för ungefär ett år sedan då jag trode att det skulle gå vägen att genomföra Ursvik för första gången men jag trampade snett i tuffa förhållanden och fick bryta till min stora besvikelse. Årets upplaga har jag framför allt mycket bättre träningsbakgrund än tidigare och framför allt mycket bättre rutin dessutom. Jag åker med tåget vid lunchtid från Karlstad på ett X2000,har dessutom lyxat till med en första klass biljett denna gång. Kostade inte många kronor mer så helt klart köpvärt. Passar på att ta mig en bit mat inne i Stockholm på PizzaHut där jag måste påstå att efterrätten hade mer mat än själva pizzan, så kan det vara ibland.

Väl ute i Ursvik när jag anländer till den klassiska marken vid Ursviksmotionsgård som loppet går i kring på Extrem Spåret. Det är ett tekniskt tufft spår med fruktansvärt mycket backar uppför och nedför. Starten går på elljusspår som är lättsprungna för att efter 3km vika av på mer tekniska stigar fram till ungefär 12km där det igen löper vid elljusspår. Själva bansträckningen innehåller 3 kraftiga motlöp uppför som både är branta och långa. Där emellan är det kuperat hela tiden så löpningen aldrig för en chans att återhämta sig. Årets upplaga såg ut att bli helt andra förutsättningar med några minusgrader i temperatur och delvis barmark och resterande var packade snö eller blank-is. Isen var lurig att springa på eftersom den var rätt blankpolerad.

När jag väl stod lite innan på startlinjen för en av årets stora utmaning så kände jag att det fanns mycket självförtroende lagt i ryggsäcken denna gång. Jag hade en annan taktik för tempo och så vidare i planeringarna. Tanken var att utgången skulle bli ganska lös och pulsen styra farten. Springer ca 5km och får stanna till och ta av mig ett lager kläder, lite orutinerat att klä på för varmt. Detta tog någon minut att få ordning på och sen jaga ikapp med dem jag sprang och pratade med. Det tog inte lång tid att komma ikapp. Jag gjorde en rask backe utan att dra på mig puls och tryckte på lite mer nedför så var jag ikapp igen. Jag tycker att det är ganska skönt att hålla farthållningen när det är mörkt för att enklare kunna hålla egen linje hela tiden. Eftersom det inte blåser eller är plant känns det som att det är energisparande istället för att ligga i rygg. Första varvet löper på enligt mina förhoppningar och pulsen stabiliserar sig på en bra nivå. Vid första varvning strular min sportident pinne lite så att jag får stämpla om. Samtidigt som jag mest rycker med några saker för att fortsätta, då mn rygga är laddad med åtminstone 2 stycken varm med förhoppning 3 varv.

Andra varvet går ungefär i samma tempo som det första kändes det som. Samtidigt som att jag börjar äta lite bars och framför allt dricka lite mer än tidigare. Det kändes som att vätskedipon började sjunka något och framför allt började huvudet säga att jag var sömnig. Mot växlingen av andra varvet jag någon stans tappat min sportident pinne vilket är mindre bra då det brukar innebära avgifter för att införskaffa en ny. En kostsam historia på 500SEK. Mindre bra avslutning på andra varvet helt enkelt, samtidigt som att vätskan fylls på i systemet, dricker lite sportdryck och äter banan. Som avslutning lämnar jag av min överflödiga underställströja som bara varit barlast eftersom den var för varm.

Springer ikapp de som jag hade sprungit med en stund och fortsätter i likvärdigt tempo som tidigare. Deras tempo var bra tyckte jag och det är alltid lite roligare att springa prata lite under tiden. Loppet blir inte lika långt då tycker jag. Vi springer på och det börjar ljusna samtidigt som min lampa börjar att vissna. Under 3:e varvet har jag haft en lite svacka, det var aldrig någon fara utan den var var där och åtgärdades med lite gel. Det brukar göra susen som vanligt och mycket riktigt denna gång med. Mot varvning händer det ofattbara att en deltagare i loppet finner en sportident pinne som visar sig vara den jag tappat varvet innan. Samma procedur som tidigare varv med lite ny vätska och käk sen vidare till mina prylar för att addera lite salt i systemet. Förra racet lärde jag mig en sak och det var att upprätthålla saltbalansen mycket bättre än tidigare så en resorb intogs. Om det var gott vill jag inte påstå att äta den oupplöst dock effektivt. Tar på lite musik eftersom de andra att tutat på lite och ryckte ifrån vilket passade bra med hårdrockslyssnade.

Fjärde varvet tullar på med svag pannlampa som troligt vis byttes bort efter 4:e varvet och inte tredje. Det är lite suddigt minne såhär efter loppet om den detaljen. Löpningen flyter på hyggligt på plattare sessionerna och backarna börjar allt mer bli jobbigare även att gå. Det känns som att tempot dessutom har ökat något på platta sessioner och en känsla av att jag kommer greja loppet börjar att infinna sig.

Sista varvning joinar jag en annan löpare som har varit längre fram tidigare och vi springer och pratar längsmed vägen. Hjälps åt för att ta oss igenom loppet på bästa sätt. Backarna har gått från trögt till mycket tröga och det blir några extrasteg med gång mellan varven för att få ner pulsen och att återhämta mig. För första gången slår jag på tidtagningen i klockan för att estimera en sluttid och ser det finns möjligheter att knäcka 9 timmars vallen om lite fräsande görs. Det är alltid svårt att motstå lite fräsande mot slutet och vad gör det att ta ut sig fullt. Nu tyckte jag att det var ganska svårt att verkligen kräma fullt men jag gjorde så gott det gick helt enkelt. Krampade en del i ljumskarna uppför som hindrade att ta ut steget utav det lilla som fanns kvar att ta ut. Trycker på så mycket kroppen förmår över ispolerade elljusspår och nu började de bli hala av solen och spurtar in i mål på 8h55m41s och snittade på 150 i puls under loppet samt att farten hamnade på 7:12 snitt per kilometer.

Såhär i efterhand har jag funderat och analyserat loppet om det finns saker att ändra på men det är svårt att finna några större saker i upplägget. Klädseln är en men inte en jättestor sak. Kanske vågat trycka till mer fart i lättare partier fast det är väldigt svårt att säga om det hade blivit en snabbare tid mot slutet. Just nu känns det som att jag måste träna upp rappheten uppför vid rask gång. Eventuellt bygga upp mycket mer resistans uppför framöver så det går att forcera fler backar utan att göra ända på för mycket energi. Som slutsummering är jag väldigt nöjd med att ha genomfört detta lopp då det är det jobbigaste och mest energikrävande jag hittills gjort, dessutom känna mig hyggligt fräsch efteråt även om kroppen känns att den finns där.

 

{iframe width="465" height="548" frameborder="0" src="http://connect.garmin.com:80/activity/embed/75933429"}{/iframe}</p>"

Jättelångt 2011

4e vätskan

Bilen riktades mot Norrtälje för att springa Jättelångt av årets upplaga. Min andra start och Sandras första start i detta lopp. Senaste tiden har min löpning gjort fina framsteg så mina förhoppningar på att det skall kunna går riktigt fort igen är uppskruvade och intensionen är att krossa fjolårstiden en bit. Drömmen och ambitionen är stor, samtidigt som vi diskuterar på vägen om det är långt eller inte. Sandra tycker det mest är en kort fräsare och jag hamnar mer på en medellång fräsare som går att köra hårt på. När vi kommer fram så kändes det ganska konstigt att hämta nycklarna i en brevlåda och gå in till en privatperson. Var lite underligt men väldigt fräscht vandrarhem. Vi installerar oss och kilar iväg och käkar kinamat så sista grunden läggs i magen. Innan jag somnar ses lite på film och slåss med alla myggor som vägrar att vara annan stans än i mitt rum. Inte mycket att göra än att sova med stängt fönster vilket resulterade i en kvav och varm natt. Öppnar fönstret och blir uppäten istället, får nog till och med klassa detta ställe i klass med Dejeklippans mygginvasion för er som varit där, vet hur det är.

Starten Jättelångt i GrisslehamnFrukosten intas och iväg till bussen upp mot starten. På himlen finns inte ett enda moln vilket oroar mig eftersom vädret visade att det skulle bli varmt upp mot 25 grader men målning eftermiddag. Jag hoppas på moln helt klart eftersom värme inte är riktigt min favorit. Framför allt inte när jag kör långa kompressionsstrumpor och ¾ kompressionstights. En ny uppsättning som jag hoppas skall ge fina resultat denna gång, strumporna har gett det helt klart. Framför allt efter loppen, då inte vaderna har gjort så infernaliskt on som de kan göra, utan lite lätt värk bara.

Starten går i kortege men tempot är i rasande fart över första kilometern så det är till att hålla sig kall med andra ord. Mitt upplägg var att ta det lugnt första timman för att sedan kunna kräma på sista biten av loppet. Ungefär samma upplägg som jag gjorde på Munkastigen 30 april. Loppet är ju långt och tiden finns för att ta i på slutet om krafterna säger ja till det. Jag och Sandra tar följe samtidigt som några andra löpare hänger på i samma tempo. Vi är noga med routfindingen eftersom jag vet att det är lurigt första milen, då jag hade jätteproblem förra året som avslutade här. Vi springer ikapp en annan klunga par gånger som sprungit fel med högre tempo. Känns ganska skönt att få njuta av stigarna, vädret och sällskapet i skogen, samtidigt som vi springer rätt. Första timmen har ett riktigt roligt inslag med att de har ”Näcken” vid en bäck spelandes på fiol. Följt av underbar utsikt över havet på klipphällar växlat med fina bummelsenar så att jag hade velat ha mina skor och krita för att klänga lite på blocken.

Tempot ligger och pendlar mellan 5:30-5:45 ungefär samtidigt som jag börjar ta mig in i loppet känner jag, dock har jag svårt att få i mig något att äta. Jag får hela tiden tvinga i mig bars vilket är sällsynt. Tänker att det är bättre att trycka i sig gel och salt istället samtidigt som vikten på vattnet ökar ca 2h30m in i loppet längs med en vacker kanal. Här någon stans känner jag att det inte riktigt stämmer eftersom pulsen har börjat stiga allt mer och lätt okontrollerat dessutom för ingen lutning alls. Tar ett beslut att tvinga i mig första gellen och sänka farten för en recoveryperiod och dricker mycket vatten. I förhoppningen att få igång benen igen och framför allt få ned pulsen lite.

Nästkommande session längsmed Roslagsleden är det mycket öppna fällt och väldigt lite skugga. Samtidigt som att det kommer att vara svårt för ett toalettbesök. Inte mycket att göra utan hoppar in i en dunge för att springa ikapp de tre andra jag sprungit med. Löser det snyggt med att springa fel 500m direkt. ”Dret” tänker jag vad onödigt detta blev. Även om det inte var mycket är det alltid lättare att följa leden med at hjälpas åt och slippa hålla full koncentration på leta markeringar. Tempot har inte ökat så jättemycket utan jag kan jobba i 4:45 tempo ganska lätt med förhoppningen att det inte ska kosta allt för mycket energi. Kommer ikapp och det känns ganska skönt att få sänka tempot lite, få i mer salt och tvinga i lite bars men pulsen den bara ökar känns det som. Horribelt varmt dessutom så jag tror att huvudet ska börja koka när som helst. Inte är det lätt för en polarbjörn som älskar kyla och tycker om 10-15 grader som optimala löpvädret. Vi får reda på efter loppet att det varit 34 grader i skuggan som varmast. Ungefär samtidigt som vi hade passagen i solen.

Brytgränsen kommer i en backe uppför till en bondgård. Jag är tvungen att släppa Sandra och Anna som bara tuffar på. Min puls slutar inte gå ner vid rask gång uppför backen, den fortsätter, den fortsätter även när jag står still och toppar ut på 179. Börjar bli alvarligt orolig rent av hur jag skall lösa andra halvan av loppet till Norrtälje. Tur det är snart vätska tänker jag, för då ska jag kasta en mugg vatten över mig tänker jag. Ja eller hur mr Goldfish och glömmer det lika snabbt som jag kom på det och tar en mugg vatten och drar vidare. Påsen räcker till 4e kontrollen känner jag som inte är långt fram. Normalt sett är det inte långt men nu blev det väldigt långt så sista 2 km till 4e dricka stationen börjar mina vader och ljumskar att småkrampa allt mer och mer. Jag springer ikapp 2 löpare som går vankande framåt. Inte bara jag som har problem med värment helt enkelt. Stannar till och pratar med dem lite innan jag forsätter ca 100m och det bara smäller till med kramp i vaden vilket gör att jag linkar mig in till vätskan.

Till stora glädjen finns det en dusch att kyla ner sig i, helt underbart att kyla ner huvudet en längre stund. Äter 2 bars och lite chips men fortfarande smakar inget gott och jag tvingar ner barsen allt som jag kan för att för huvud taget kunna fortsätta. Dricker 1,5 liter vatten på stående fot och blandar till sportdryck för sista biten. Under tiden peppar en supporter mig lite för att få upp energin. Har ganska stora funderingar på att bryta loppet vid det här laget men ändå viljan att fortsätta mot en tidsförbättring. Ja ja benen måste komma igång nu tänker jag och tar 2 löpsteg i följt med värsta krampen i vaden jag fått på många många år. Folk springer till mig och försöker hjälpa till, även bandet som spelade live musik slutar och kommer förbi. För att undra om jag inte skall villa mera eller bryta, framför allt se så jag tar ett bra beslut och inte får värmeslag ute i spåret. Det är helt enkelt ett mentalt världskrig som pågår över att mentalt är jag fortfarande hungrig, fysiskt känner jag mig helt ok, men kroppen vägrar fungera.

Upploppet

Samtidigt blandat med förtvivlan över att mentalt bygga upp en ny struktur på loppet med nya målsättningar och bilder. Ibland blir det inte som tänkt helt klart. Då gäller det att snabbt klara av att göra en bra lösning på situationen, samtidigt som det är ett moment i Ultralöpning tycker jag. Beslutar mig för att gå en bit och säger till alla hjälpsamma personer att jag går 1-2km och kommer inte benen igång så får jag allt vända tillbaka till safezoon (depot 4) med målsättning att snart stå på sista vätskan. Tar upp min telefon och ringer hem för lite peptalk och får redan på att Evelinas besökande polare just bränt upp lönen på massor med shopping. Ny energi blandat med att vattnet och barsen börjar värka i kroppen, kan jag börja springa igen utan att få kramp. På tekniska partier sänker jag tempot ner mot 6:30-7:00, uppför går jag och på platt och nedför går det i 6:00 tempo ungefär.

På detta sätt tuffar jag på fram till sista stationen och varje gång det hugger i musklerna stannar jag innan det är kört för att gå och vänta ut krampen. Det fungerar ända fram till ca 1km innan vätskan ungefär. Vilket har resulterat i att beslutet har hamnat på samma procedur som innan. Vätska, käka och kyla huvudet. Stannar igen en längre stund och pratar med underbara supporters och funktionärer. En av supportrarna tycker att jag har gjort en kanon upphämtning sedan förra stationen och önskar lycka till in i mål. Kan säkert stannat till i 10 minuter för att sakta fortsätta framåt mot Norrtälje, tuvärr springer vi genom fin skog som inte jag just då uppskattar utan bara vill dricka en kall kola. Målfokuserad på den punkten och vill komma i mål. Sista 3 km ska vi runda en sjö vilket jag inte uppskattar sådär jättemycket för mina ben har börjat krampa allt mer och kilometrarna känns otroligt långa, samtidigt skönt att se kartan minska allt mer. Hör folk bada vilket gör mig glad för på kartan är det ca 1km kvar till mål vid det laget och vad gör man inte bland folk utan skärper till sig lite ektra. Hur skulle det se ut att stå och krampa utan jag försöker att hålla ett jämnt tempo så länge som det går ända fram till målrakan. En otroligt skön syn att se bandrollen över vägen, höra speakern tala, folk heja och så vidare. I mål kom jag, inte trodde jag det vid 50km, tiden blev 8:11:42. Kanske inte någon tid att slå fast som snabb utan egentligen ett missnöje med. Ändå känns det som en seger och nästan bättre än ett pers. Jag bröt inte, klarade att springa igenom i värmen. Måste även gratulera Sandra och Anna som jag sprang med för sin delade seger.

En kort summering på en lång artikel och årets Jättelångt blev mer än Jättelångt denna gång med underbara funktionärer, arrangemang, medtävlande och suporters. Lärorikt, kul och ändå är jag än mer motiverad att sätta sikte mot 24h i augusti. Samtidigt som det skall bli kul att fräsa Stadsloppet 10km på lördag. Vi får se hur det går, rena sprintdistansen om vi jämför.

 

PulsdataLite statistik dessutom:Jättelångt 70km

Pulszon

Medelpuls

Distance

Tid

Procent

50 - 60%

122 (56%)

1,25km

26:25

5,6%

60 - 70%

141 (68%)

13,95km

1:52:33

23,5%

70 - 80%

154 (77%)

37,54km

3:57:35

50,2%

80 - 90%

170 (87%)

16,66km

1:38:08

%

90 - 100%

0

0

0

0

Totalt

152 (75%)

69,40km

7;53:41

100%

Sträckan är 1km kort och tiden ska vara ca 8min till.