Ultratrail SM gav ett bra kvitto på vad som behöver göras inför kullamannen. Med låga volymer under sommaren har fokus legat på att springa större volymer i träningen.
Det har blivit en hel del morgonpass och kvällspass för att få den träning som jag vet behövs. Eftersom jag vet att långa långpass är klurigt att få till så springer jag fler kortare pass vilket även sliter mindre. Även om det inte blir jättemånga veckor med volymer kring 100-120km vilket kanske skulle vait det bästa i en lång period så är det ändå bra. Formmässigt blir det inte så stor skillnad utan tanken är mer att förbereda benen. Jag vet vad jag klarar av och hur jag ska lägga upp loppet, Kullamannen är ett tufft lopp där passagen mellan Båstad och Arild är en nyckelpassag med lätt löpning. Där vill man ha fräsha ben så det går att tugga på bra hela tiden.
Ett steg i träningen var att springa ett trailpass på kvällen. Jag och Jonas Harjula fick till ett pass från Kil till Karlstad via leden. En led jag sprungit många gånge tidigare men aldrig i mörker vilket var skoj. Truren gav bra fingervisning att muskelaturen i låren adapterar allt mer. Fick inte den muskeltröttheten som på SM. Nu är leden mycket flackare än SM men otroligt mycket blötare.